Kvinnor och investeringar – en historia om finansmarknaden

Kvinnor utgjorde 20 procent av Bank of Englands aktieägare i början av 1700-talet. Vid sekelskiftet 1900 stod de för upp till 40 procent av aktieägarna i brittiska järnvägsbolag. Trots detta är deras betydelse för kapitalmarknadens utveckling nästan osynlig i den ekonomiska historieskrivningen. I den här artikeln vill vår hållbarhetschef David Seekell bidra till att ändra på det.

I romanen Stolthet och fördom, publicerad 1813, presenterar Jane Austen inte Mr. Darcys förmögenhet med en balansräkning, utan med en inkomst: "tio tusen om året." På samma sätt skildras Mr. Bingley och Mr. Bennets gods. Det kan framstå som en oviktig detalj i en roman, men i Austens samtid var det avgörande – förmögenhet mättes genom den inkomst den gav, eftersom inkomsten innebar trygghet, social status och ekonomiskt oberoende.

Det gör Austen till en användbar guide till kapitalmarknadens tidiga historia. I London fanns en av de tidiga börsmarknaderna, som utvecklades snabbt under den georgianska era som Austen skildrade. Marknaderna uppstod inte bara för att folk ville äga tillgångar, utan växte fram för att hushåll och institutioner hade olika behov: en del sökte stabil avkastning, andra behövde likviditet och ytterligare andra var beredda att ta större risk för möjligheten till kursvinster. Möjligheten att sälja vidare värdepapper gjorde investerare mer benägna att köpa dem från början, vilket bidrog till att marknaderna fördjupades och ledde till en bredare ekonomisk utveckling.

Kvinnor har alltid varit en del av den processen. De utgjorde 20 procent av Bank of Englands aktieägare i början av 1700-talet, och vid sekelskiftet 1900 stod de för 30–40 procent av aktieägarna i brittiska järnvägsbolag. Deras betydelse ligger i att de breddade spektrumet av olika behov och drivkrafter på marknaden.

Dessa skillnader formades av tidens begränsningar. Kvinnor, särskilt gifta kvinnor, hade färre formella möjligheter än män att tjäna, bevara eller ärva en egen inkomst. Det gav dem ofta en annan relation till finansiella tillgångar. Austen fångar denna sårbarhet i familjen Bennets situation: eftersom godset är ett fideikommiss och inte kan ärvas av döttrarna, står Mrs. Bennet och hennes döttrar inför ekonomisk och social otrygghet när Mr. Bennet går bort. Forskare har noterat att kvinnor i liknande situationer ibland sökte sig till mer spekulativa värdepapper i jakten på kursvinster, med det övergripande målet att upprätthålla sin sociala ställning (Rutterford och Maltby 2007).

Det betyder inte att alla kvinnor investerade på ett och samma sätt, eller alla män på ett annat. Många män spekulerade, och många kvinnor investerade för stabil avkastning. Men olika sociala och ekonomiska förutsättningar skapade olika investeringsdrivkrafter, och på aggregerad nivå var dessa skillnader tillräckligt betydande för att påverka marknadens utfall. Analyser av Bank of Englands och Royal African Companys register visar exempelvis att kvinnor som grupp gick med vinst när spekulationsbubblan i det brittiska South Sea Company sprack 1720, medan männen sammantaget drabbades av betydande förluster (Carlos och Neal 2004; Carlos et al 2006).

Samhället har förändrats sedan Austens tid. Idag sparar de flesta privatpersoner till sin pension snarare än att leva på löpande avkastning, och kvinnor möter inte längre samma formella juridiska och institutionella hinder kring egendom, utbildning och förvärvsarbete som präglade Austens England. Ändå har kvinnor fortfarande andra investeringsdrivkrafter och förutsättningar än män. Kvinnor lever längre och är mer benägna att tillbringa perioder utanför arbetsmarknaden, till exempel genom längre föräldraledighet, arbeta deltid eller verka inom lägre avlönade yrken. Inte allt detta är något att välkomna. Rättvis tillgång, brett deltagande och institutioner som tjänar ett brett spektrum av behov och mål är grundläggande förutsättningar för marknader som bygger en bättre framtid för alla.

Av David Seekell, Hållbarhetschef

David är doktor i miljövetenskap och tidigare docent i ekologi vid Umeå universitet. David har publicerat 71 vetenskapliga artiklar inom hållbarhet och miljövetenskap och vunnit flera priser för sin forskning.